Men vad gör väl det. Spelets regler är totalt utsuddade ändå.

Vilket spel menar hon nu, kanske ni undrar. Jo, val-spelet i Sigtuna kommun. Nu är det inte längre en valkampanj med överenskomna spelregler. Nu är det tydligen djungelns lag som gäller.

För er som inte är engagerade i valarbetet och inte exakt vet vad som gäller när det handlar om affischering o dyl vill jag berätta att alla partier i kommunfullmäktige i Sigtuna  (utom Sverigedemokraterna som aldrig visar sig när det väl gäller) har gjort en överenskommelse som innebär att man affischerar på utvalda ställen, vid utvalda tidpunkter och om något partis affischer blir nerslagna tar man hand om dessa och sätter upp dem igen eller kontaktar resp. parti och informerar om skadegörelsen. Detta har vi i Sigtunaalliansen följt noggrant. Vi var lite konfunderade när S var sena med sin affischeringstart och vi undrade vad som hänt (trots våra misstankar som känns väldigt troliga med tanke på deras ständiga smutskastning mot oss moderater), men att det som nu inträffat skulle komma hade jag verkligen hoppats slippa.

Tyvärr är alla mina värsta fördomar och tankar om S numera bekräftade.

I vår kommun var Folkpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet ute den helgen som man hade nationell affischeringsstart och prydde kommunen med partiernas valaffischer. S och C lyste till en början med sin frånvaro, men började så smått förra veckan.

Men så i natt har S alltså visat sin rätta sida. Överallt i Märsta har nya S-affischer dykt upp. På staket och lyktstolpar längs vägar där inga tillstånd finns. På de överenskomna platserna där de andra partiernas skyltar redan satt har S-skyltar poppat upp och de andra partiernas skyltar slagits ner. Är ens sossarna så korkade? Jag är illamående och mörkrädd.

En gång tidigare har jag varit på väg att flytta från kommunen. Nu är det nära igen. Sigtuna kommun är den sista kommuniststaten…

Detta bekräftas också vid Märsta station. Alla som anländer med tåg eller kör bil via stationen får se den värsta skylten jag någonsin sett i svensk valrörelse. Tankarna för mig direkt till sovjettidens Leninaffischer eller Saddams väggmålningar. Skrämmande! Det man kan hoppas på är att de gräver sin egen grav. Ingen – inte ens den största S-anhängaren – kan väl tycka att detta är sunt? Särskilt inte med tanke på att det med allra största sannolikhet är deras egna skattepengar som går till denna skylt eftersom kommunens bilar setts hantera uppsättningen.

Japp, detta vågar jag påstå. Särskilt efter dagens alla invigningar som det flinande kommunalrådet åkt skytteltrafik emellan. Vid en av invigningarna som han närvarade på som kommunalråd – inte som s-politiker i valrörelsen – skänkte han nämligen 150 000kr till verkamheten. Varifrån kom dessa pengar? Är det ett beslut i kommunstyrelsen – nej. Är det ett beslut fattat av kultur- och fritidsnämnden – nej. Hur kan då kommunalrådet skänka dessa pengar till en verksamhet som han inviger i sin roll som kommunalråd två veckor före valet? Vem har tagit beslutet – i vilken roll – med vilket syfte? Varför dyker pengarna upp nu när de inte funnits vid tidigare tillfällen under mandatperioden när verksamheten bett om pengar?

Jag mår illa.

Idag tog jag ledigt från kampanjer och politik. Tyckte faktiskt att jag var värd det efter denna hektiska vecka med affischeringsstart, skolstartskampanjer, eventbilsarrangemang, minister-, landstingsråds- och riksdagskandidatbesök, dörrknackning, styrelsemöte, förberedelser inför Sigtuna möte och Märstakalas, nattlig kampanj och nattvandring, läkarbesök, arbete osv. osv.

Mellan kampanjer, arbete och familj har jag under skolstartsveckan hunnit tänka lite extra mycket på barn, ungdomar, skola och trygghet runt omkring i samhället. Moderaterna hade skolstartskampanj två morgnar och i torsdags besökte vår duktiga MUF-ordförande Amilia Skolan Bergius för att debattera mot SSU. Till min stora glädje diskuterade även sonen Aksel en aning politik den kvällen…och tack och lov hade han inte fastnat för SSU.

För att förstärka skolstartsfokus hade vi planerat in en nattvandring i fredags kväll.  Vi hade bokat den fantastiska eventbilen, träffades kl. 20.00 på kansliet och bryggde kaffe till oss själva och andra nattliga vandrare, fyllde fickorna med godis och gav oss ut på vägarna i kommunen.

Inför detta kontaktade jag de ansvariga för Nattvandrarna i Sigtuna och Rosersberg och anmälde vår närvaro. De tyckte att det var en bra idé och meddelade att vi var välkomna att synas på gatorna i kommunen.

Jag pratade en stund med bl.a. Maria, vice ordförande i Nattvandrarna i Sigtuna, om vår idé att nattvandra. Hon berättade lite om deras verksamhet och upplägg och att de numera var alldeles för få aktiva. De också. Vad är det som händer i samhället? Var är alla föräldrar och vuxna?

Vi skaffar barn. Vi vill att våra barn deltar i olika fritidsaktiviteter, idrottar, går på scouter. Vi vill att våra ungdomar ska kunna röra sig fritt och tryggt ute på kvällarna. Vi vill att våra döttrar ska kunna gå hem ostört i mörkret från sina kompisar. Vi vill att sönerna ska kunna spela fotboll, innebandy, hockey när de vill, var de vill.

Men vi gör inte ett smack för att hjälpa till.

Nattvandrarna är ett utmärkt exempel på ett enkelt sätt att få en tryggare miljö för våra ungdomar och för oss själva. Jag måste tyvärr erkänna att jag har själv tidigare inte heller deltagit i nattvandringarna. Men det beror inte på ointresse, utan helt enkelt tidsbrist eftersom vår familj försöker hålla fredags- och lördagskvällar blanka från alla andra aktiviteter än familj och vänner. Självklart är det så för många andra också, men jag tror ändå att många fler än idag skulle kunna offra en kväll eller två per termin för att bidra till ett tryggare samhälle. Jag kommer definitivt att försöka göra det framöver. Jag tycker att det hör till, nu när mina egna barn börjar komma upp i ”hänga ute-åldern”.

Under kvällen var vi i Sigtuna, Valsta, Märsta station och centrum och vi åkte också till Rosersberg och besökte ungdomsgården som hade öppet för första gången den här terminen. Det är en verksamhet som verkligen är värd all uppmärksamhet. För ett par år sedan startades den på prov av två engagerade tonårsföräldrar, Kicki och Ros-Marie. De arrangerade på egen hand, men med stöd från Rosersbergs IK och i föreningens klubblokal, gårdsverksamhet under ett par fredagskvällar. Det blev snabbt populärt och behovet att ha gården öppen regelbundet var påtagligt.

I fredags hade de drygt 50 barn och ungdomar från åk 4-9 på besök. De spelar pingis, biljard, ser på film, pratar och umgås. Hela verksamheten bygger på att barnen ska ha en trygg plats att träffas på och göra sånt som de gillar i resp. ålder. Det är väldigt enkelt arrangerat och precis lagom. Kicki och Ros-Marie är fortfarande huvudansvariga, men de har ett antal ungdomar till sin hjälp. Själva tar de inte betalt, men de betalar ungdomarna en liten lön för deras insats.

För att kunna göra detta har de kämpat hårt och efter starka påtryckningar fick de till slut 50 000kr av kommunen som bidrag.

50 000kr. Vad är det i förhållande till vad de gör? De ser till så att barn och ungdomar har en vettig sysselsättning på fredagskvällen och inte behöver driva runt på gator eller hänga vid pendelstationen i Rosersberg. Och de sysselsätter lite äldre ungdomar genom att erbjuda dem anställning på gården.

I min värld är det en självklarhet att en sådan verksamhet ska uppmuntras och stödjas.

I förhållande till vad ungdomsgårdar i kommunal drift med avlönad personal kostar borde detta vara en väldigt billig lösning. När det finns föreningar och aktiva vuxna som vill driva den här typen av verksamhet, varför inte uppmuntra och stötta dem?

Kicki berättade för oss att de skulle vilja ha möjlighet att ha öppet en kväll till i veckan, t.ex. onsdagskvällar ca 16-19. De skulle vilja det för att kunna erbjuda en samlingsplats för dem som inte håller på med nån aktivitet och därigenom träffar så många andra eller de som helt enkelt vill ha sällskap ibland.

Men detta har de inte ekonomi för som det ser ut idag.

Vad kan det handla om? Ytterligare 30 000kr/år? Totalt 80 000kr/år för att driva en verksamhet som bidrar till en trygg miljö och en plats med vuxennärvaro att umgås på i ett litet samhälle som annars saknar naturlig samlingsplats för barn och unga. I den kommunala budgeten bör det inte vara en orimlig summa.

Särskilt inte i en kommun som anser sig ha råd att gödsla pengar på alla möjliga typer av skrytbyggen och bassänger.

Nattvandrarna, Kvinno- & tjejjouren, idrottsföreningar, mm, ska stöttas och uppmärksammas. Finns det människor och föreningar som vill engagera sig för ungdomar, barn, utsatta och en tryggare miljö, ska dessa mottagas med öppna armar och inte med nonchalans. Det kommer jag att arbeta för när moderaterna vinner valet i Sigtuna kommun.

Att man inte får använda nåt av det man inviger förrän tidigast i oktober, är inte lika viktigt att förklara eller stå för. Inte heller förstår man att det anses lite fånigt att spadtagen tas flera månader innan byggstart.

Men det gör jag.

Det är givetvis enormt efterlängtat och välkommet med motorvägsanslutningen i Rosersberg – som vi framför allt har Kilenkrysset  att tacka för.  Men spadtaget nu när arbetena inte ens är i närheten av att påbörjas?

Jag tycker det är jättetrevligt med ny hall i Rosersberg. Men jag tycker det ger fel signaler att mina barn och alla andra som utövar idrott i Rosersberg ska lockas till en invigning en dryg månad innan hallen får användas, men i lagom tid inför valet.

Jag tycker också att det är synd att man bygger en hall utan att utrusta den med lämplig inredning för de lokala idrotterna. Det är väldigt synd att föreningens engagerade ledare måste behöva slåss mot de rödgröna politikerna för att få dem att förstå vad som är korrekt utrustning för deras resp. verksamheter.

Jag tycker det är upprörande att kommunens majoritetspolitiker bestämmer hur den lokala idrottsföreningen ska arrangera sin efterlängtade invigning – bara för att det är valår.

Nu har givetvis dessa politiker insett att misstagen måste slätas över och det fort! Så då plötsligt finns det pengar till korrekt utrustning. Att från början ta reda på vilka sporter som föreningen utövar i lokalen verkar bortkastat för de rödgröna politikerna i kommunen. Istället för att utrusta hallen med t.ex. handbollsmål och innebandysarg, bygger man en fullt utrustad och modern basketplan. Basket. Rosersbergs IK har aldrig (oj, nu kanske jag säger nåt som jag inte vet igen, men jag tar den risken och hoppas att ni rättar mig om jag har fel!) haft en basketsektion. Däremot är både handbolls- och innebandysektionen stora och engagerar många.

Men jag är inte bitter.

Jag ser väldigt mycket fram emot att få köra ut på motorvägen redan här och jag är glad över att mina barn kommer att få en ny fin hall att träna i. MEN jag är besviken på kommunledningens sätt att driva dessa projekt. Hade det varit en annan ledning är jag övertygad om att man välkomnat de närliggande företagens och Rosersbergs IK’s önskemål och förslag på ett öppet sätt. Man hade eftersträvat ett samarbete och lyssnat på behoven.

Jag lovar att vi gör det när vi vinner valet i Sigtuna kommun den 19/9.

Nu börjar jag dock känna en liten förbättring och energin smyger fram igen. Tack och lov för det. Badrumsrenoveringarna på firman pockar på uppmärksamhet och valet är ju om 25 dagar!

På riksplanet känns det toppen och Alliansen leder stort – konstigt vore det annars när den rödgröna soppan på löpande band kläcker ur sig ett förslag dummare än det andra; butler, clown, höjd bensinskatt osv osv. Men hur går det för oss på kommunnivå?

Det är något som vi inte säkert kan veta eftersom det inte görs opinionsundersökningar på det planet. Moderaterna jobbar hårt med bl.a.  kampanjer på torget, stationerna och dörrknackning och träffar massor med människor runt om i kommunen. Vi blir fler och fler aktiva och det känns jättekul och inspirerande! Många vi möter är glada, nöjda och positiva när vi pratar om vår politik, några mindre nöjda – såklart. Det är ju tjusningen med politik.

Just det, tjusningen med politik förresten. Finns den verkligen?

Efter förra veckans extra kommunfullmäktigedebatt kan man undra.

När Sigtunaalliansen säger ja till den rödgröna majoritetens förslag för både Märsta och Valsta Centrum får de spel och vet inte vad de ska ta sig till.

De hade kallt räknat med att vi skulle säga nej. Det har de ju alltid bestämt i förväg att vi ska göra. Demokrati i deras värld är att de bestämmer vad vi andra ska tycka.

När jag bodde en period i Estland 1991 och landet precis blev självständigt efter kommunismen, öppnades flera nya hotell, restauranger och serviceföretag från grannländerna i väst.

För att få jobb på dessa företag var det inte alls ovanligt att man ställde kravet att de sökande aldrig skulle ha jobbat inom ett serviceyrke under kommunismstyret. Man var liksom helt förstörd då och servicekänslan och det sunda förnuftet som kunnat ge riktlinjer för hur man skulle bete sig med kunder var totalt bortsuddat.

Ibland kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på det anställningskravet och fundera på om det inte vore tillämpligt även på våra blivande politiker…

Detta inlägg måste jag tyvärr börja med samma mening.

När jag skummade igenom Facebook i morse möttes jag av en lång rad kommentarer som ”TUT istället för RUT”, ”butler i tunnelbanan”, ”lämna din smutstvätt i spärren” osv osv. Lite halvbakis av en veckas morfinbruk tänkte jag att det var 1a april och att det var komiskt att SÅ många hade kommentarer på samma aprilskämt.

Men sen vaknade jag till lite mer och nej, det var tydligen verklig s-politik. På 2000-talet. En knapp månad innan valet. Från ett riktigt oppositionsborgarråd och ett riktigt oppostionslandstingsråd i Stockholm.  På allvar.

Det är ju helt galet! Man slåss med näbbar och klor mot RUT-avdraget som skapar jobb till tusentals personer och som miljontals människor kan använda sig av för att ”få mer tid till att älska och skratta” – som S meddelar att förslaget innebär – men i hela landet och inte bara i Stockholm av folk som åker tunnelbana. 

 Nej, S verkar ha panik (igen!) och letar nu febrilt efter nåt att locka med som tröst för att de motarbetar RUT. Vilket fullständigt självmål!

 Hur går det egentligen med S och deras valrörelse? Vet de verkligen vilka  frågor de ska lyfta och vad de skulle kunna locka med? Här i vår kommun kan man iallafall undra om det är genomtänkt politik som förs eller om det är rent röstfiske de håller på med.

S har suttit vid rodret de senaste åtta åren och inte gjort ett smack åt att försöka lyfta de nu två hett diskuterade centrumen som plötsligt är det viktigaste kommunen har att diskutera.

Man har låtit skolorna traggla på med usla resultat, missnöjda elever, missnöjda föräldrar och besviken personal, men - hör och häpna – nu har S vaknat och insett att nåt måste göras åt kommunens skolor. Inte en dag för tidigt. Men svårt, väldigt svårt att ta på allvar såhär 33 dagar innan valet.

Moderaterna i Sigtuna kommun har däremot alltid haft fokus på skolan, elevernas resultat och kunskap. Det har alltid varit en het fråga som diskuterats livligt på medlemsmöten och med väljarna i kommunen.

Moderaterna förstår och har alltid förstått att skolan är viktig och måste få stort utrymme på den kommunala dagordningen. Det räcker inte med att skjuta till pengar i budgeten och bygga nya flotta skollokaler. Nej, man måste driva skolpolitik med förnuft och stor tilltro till skolledarna. Politikerna får aldrig detaljstyra en skolas verksamhet. Det kan inte nån politiker. Skolorna måste få driva sin verksamhet under parollen ”frihet under ansvar”. Skolledarna och pedagogerna kan det och är bäst lämpade för det. De skolor där rektorn känner ansvar och pedagogerna ges möjlighet att påverka verksamheten visar  bäst resultat. Självklart.

Det politikerna ska göra är att se till att skolledarna och pedagogerna känner detta ansvar och har rätt förutsättningar att driva sin skola på det sätt som passar just den skolan. Alla skolor ska givetvis jobba så att alla elever – även de som har det lätt i skolan – möts av tuffa utmaningar och tydliga mål. Om elevernas resultat ligger på bottennivå eller ständigt skvalpar på gränsen till godkänt måste man våga utreda varför. Och då inte gömma sig bakom elevernas bakgrund, sociala tillhörighet och kön, utan man måste våga jämföra skolorna och deras resp. arbetssätt. Om en skola är mer framgångsrik än den andra, måste de kunna få lära sig av varandra.

Ytterligare en självklarhet för oss moderater är att kommunerna ska välkomna fristående alternativ. Det finns flera rapporter som tydligt visar att kommunala skolor mår bra av konkurrensen från fristående – och självklart också tvärtom. Om en skola förlorar ett stort antal elever till en annan måste man våga ta reda på varför och erkänna bristerna på skolan som tappar elever. Valfrihet och konkurrens är ett efterlängtat måste även i skolvärlden.

Moderaterna  ser det också som en självklarhet att elever som lockas av en specifik profilering som inte erbjuds i Sigtuna kommun ska få välja en skola som erbjuder den i en annan kommun. Något som S motarbetat under flera år, men inte i år – vänta! var det nån som sa valår???

Oj, det finns så mycket som saknas i skolpolitiken i vår kommun. Men det är ju valår. Så imorgon ska S plötsligt presentera sitt – läs noga nu och fundera om du hört det ordet nånstans tidigare – framtidsprogram för skolan. Åtta år efter att de kom till makten.

Vänta, det är valår vah???

Den röda delen av majoriteten har denna vecka ägnat sig åt att analysera mitt inlägg om Valsta och Märsta Centrum. De har på sitt vanliga smutskastarmanér fått det till att jag vill lägga ner Valsta Centrum och därmed inte vet vad jag pratar om.

Ja, man kan kanske säga att jag vill lägga ner Valsta Centrum och faktiskt även Märsta Centrum. Det ni! Men det är som dessa två centrum ser ut och används idag. Det handlar om två nedgångna centrum som ser ut att höra hemma i en fattig förort på 70-talet. Inte i vår fina växande kommun med nästan 40 000 invånare.

Gång efter gång läser vi i våra lokala medier att ungdomsgäng hänger i ett öde Valsta Centrum och vandaliserar och skrämmer övriga besökare och t.o.m. centrumväktarna hotas. Vi möter nästan varje gång vi besöker Märsta Centrum skyltar som säger: ”allt ska bort – butiken upphör”.

Vem i vår kommun är stolt över dessa centrum som de ser ut idag? Inte många, inte ens de försoffade socialisterna och deras knähundar i majoriteten. Så därför har de hafsat ihop förslag på nya centrumlösningar – det ena ska kommunen köpa och det andra ska man pumpa in en massa pengar i. En hel del med förslagen är bra, men det mesta känns ogenomtänkt och förhastat såhär inför valet.

Jag vågar och vill tänka mer långsiktigt och med större visioner för vår kommun och utan panik inför det stundande valet. Jag använder dessutom denna blogg för att ventilera mina personliga åsikter och tankar. Alla funderingar är långt ifrån förankrade i den kommunala budgeten och verksamhetsplanen. Därför blir det komiskt - men trevligt för besöksstatistiken – att man väljer att lägga upp det som att ”ledande moderat vill lägga ner” och därmed lockar hit nyfikna.

MEN – än en gång – JA, vi måste göra nåt åt våra sorgebarn Valsta och Märsta Centrum. Och än en gång – JA, jag tycker att man skulle knyta samman Märsta station med Märsta Centrum, vid stationens nuvarande läge, i andra änden av en förlängd perrong eller om man väljer att flytta stationen närmare centrums nuvarande plats är inte sagt. Och JA, jag tycker det är märkligt att vi ska ha två centrum så nära varandra som Valsta och Märsta nu ligger.

När jag skriver att man skulle ”bygga bort” dessa centrum och möjligtvis kunde ha en livsmedelsbutik på varje plats, menar jag att vi i Valsta t.ex. bygger attraktiva bostäder, trygg parkmiljö med kanske en damm som kan isbekläs på vintern för skridskoåkning och en lekplats – som istället för att skötas av kommunen kan drivas av nån företagsam person som vill utveckla lekmöjligheterna i Valsta. Vi erbjuder de lokala handlarna som vill fortsätta sin verksamhet och ICA att göra det i nya fräscha lokaler. Om det kallas att ”lägga ner”, så är det vad jag tycker.

Vad gäller Märsta Centrum är det också en rejäl ansiktslyftning som krävs. Majoritetens förslag kan på många sätt vara bra, men det som skrämmer mig rejält är, som jag också nämnde i mitt tidigare inlägg, att man ser det som viktigare att ordna plats för bowling och konst än för den framgångsrika skolan Bergius. Det är under all kritik att kommunens majoritet vägrar inse att Bergius finns, lockar elever och driver sin skolverksamhet på ett föredömligt sätt och istället för att samarbeta med skolan försöker tiga bort den. Gör en rejäl satsning på Märsta Centrum, men se till att Bergius erbjuds lokaler som passar deras verksamhet. Att det viftas bort som en fråga mellan skolan och fastighetsägaren är nonchalant.

Att kommentera mina idéer och funderingar på min privata blogg som ett bevis på att vi i moderaterna inte vet vad Valstaborna vill ha är så löjligt att man bara blir trött. Det är såna kommentarer som får mig att fundera vad det är för fel på politiker.

Avslutningsvis och än en gång – varför kan Sollentuna och inte Sigtuna?

Det kommer inte bli lätt. Morgonen efter förra inlägget vaknade jag nämligen med ett ben som var så svullet och spänt att jag trodde att det skulle sprängas. Smärtan var olidlig och jag kände paniken växa. Det skulle vara min första arbetsdag efter semestern och hela veckan var fullspäckad med jobb och politik. Men istället för att åka till jobbet fick jag alltså bege mig till doktorn igen. Domen blev starka smärtstillande piller, krycka och sjukskrivning…

Suck. Alltså inte alls vad jag tänkt mig denna vecka. Doktorn som opererat mina knän är tillbaka på måndag och då hoppas jag få nåt besked om vad som kan göras. Just nu är det olidligt och att fortsätta tugga smärtstillande piller i all evighet känns inte som nån bra lösning.

Sen var det ju fredagen den 13e igår och det fick vår familj verkligen känna av. Till att börja med värkte mitt ben en aning mer än dagen innan, humöret var botten och stressen för allt som jag inte hann med gjorde sig påmind. Vi försökte göra det bästa av situationen och köpte hem goda köttbitar och en fin fransk alkoholfri cider från Percys i Norrviken (om jag så mycket som luktar på alkohol nu kan det bli allvarliga fel i systemet!) för att ändå kunna njuta av en god grillmiddag i den varma sommarkvällen. 

Så på eftermiddagen när vi slappade i värmen på trädäcket en stund kommer Matilda gråtande tillbaka från en cykeltur. Hon hade ramlat och hade superont i armen. Efter en stunds klämmande, gråtande och konsulterande med Närakuten fick vi rådet att åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Så Henke och hon åkte iväg och en stund senare fick vi beskedet att armen var bruten och att hon skulle gipsas.

Aksel och jag satte oss i vår utesoffa och väntade på att de skulle komma hem och efter en stund blev Aksel getingstucken.

Sen satte jag mig framför tvn och vägrade röra mig ur fläcken. Inte ens datorn vågade jag röra, den kunde ju lägga av eller nåt…

Oj, det blev besöksrekord på min blogg! Kul! Besöksantalet passerade 100 idag (eller enligt klockan och för er som läser nu – igår).

Sist jag var nära 100-strecket var när jag skrev om det inställda midsommarfirandet i Rosersberg förra året. Då tror jag att många som läste förstod vad jag menade och många höll också med. Men idag, när träffarna fullkomligt regnar över inlägget om Märsta och Valsta Centrum, misstänker jag att besökarna kanske inte direkt var mina största fans, utan letade sig till min blogg för att läsa om det ”mest desperata och ogenomtänkta förslaget i modern tid” som man så ödmjukt väljer att kalla förslaget att flytta Märsta Centrum till stationen.

Att det ska vara så svårt att tänka utanför ramarna! Från min sida är det ju funderingar och inte ett färdigt genomtänkt förslag eller patentlösningar på de så viktiga Märsta och Valsta Centrum-frågorna.

Jag tycker det är toppen att man lägger krut på dessa två bedrövliga centrum och försöker uppmuntra till rejäla ansiktslyftningar. Men jag kan för mitt liv inte förstå varför man inte gjort det tidigare och när man nu gör det är det så fantastiskt bråttom. Eller jo, det förstår jag visst det. Det är ju val om 40 dagar…

Men det är varken genomtänkt eller klokt att hasta igenom beslut för två så stora och viktiga satsningar – trots val. Det är inte rättvist mot kommuninvånarna att förblinda dem med slarviga förslag som man vill klubba igenom utan minsta försök till samarbete eller närmare analyser över blockgränserna.

Jag har tidigare suttit i Bygg- och trafiknämnden och vågar påstå att det sällan var några större ideologiska diskussioner i dessa frågor. Därför känns det märkligt och frustrerande att man nu hastar fram förslag och visar noll intresse för att föra diskussioner med oppositionen i centrumfrågorna.

Är man verkligen så rädd för att tänka fritt, nytt och vara lite wild and crazy?

Ikväll har vi haft extra kommunstyrelsesammanträde då frågorna togs upp och vi fick en grundlig genomgång av de liggande förslagen. Jag vet inte om ni blir förvånade, men jag måste säga att det är helt ofattbart att vår kommuns majoritet ser det viktigare att bygga konsthall – ”det finns så många konstnärer i vår kommun” – än att ordna lokaler till den just nu mest populära 7-9-skolan i kommunen, Skolan Bergius.

Under genomgången poängterades också att Systembolaget kommer sannolikt att behöva flyttas, men det ska man självklart se till att det ordnas nya lokaler till. Det tycker jag givetvis är bra… Men att samtidigt säga att man inte ens övervägt att diskutera nya lokaler till den enda skolan med lång kö och inresande elever från andra kommuner är skrämmande!

Är det särskilt genomtänkt inför valet som handlar om skolan enligt alla mätningar och väljarundersökningar?

Framtidsprogram
för Sigtuna kommun

Idag lanserar Moderaterna ett Framtidsprogram för Sigtuna kommun. Nya Moderaternas politik tar sin utgångspunkt i verkligheten med sikte på framtiden. Det politiska alternativ vi presenterar står över de kortsiktiga populistiska symbolhandlingarna som präglar Sigtuna kommuns ledning idag. I framtidsprogrammet kan man läsa om människorna och idéerna som ska leda Sigtuna kommun in i framtiden.

-  Den kommunala ekonomin med en växande skuldbörda och beroendet av engångsintäkter måste lösas. Därefter ska den höga skatten sänkas, säger moderaternas förstanamn och nuvarande oppositionsråd Henrik Kelfve (M).

-  Expansionen med bostäder och arbetsplatser ska fortsätta men ska utgå från en långsiktig vision. Vi ska ta ett helhetsgrepp om byggande, trafik, samhällsservice och miljö, säger moderaternas andranamn Mats Weibull (M).

-  Trenden i skolan med dåliga resultat måste brytas. Sigtuna kommun behöver ett nytt ledarskap som sätter kunskap och ordning främst, säger moderaternas tredjenamn Helle Nyman Ahlqvist (M).

Idag, från klockan 17.00, kommer Moderaterna att genomföra en kampanj vid Märsta station där vi kommer dela ut de första exemplaren av vårt Framtidsprogram. Från klockan 16.00 är representanter från pressen välkomna till Moderaternas kansli (Södergatan 22, Märsta) där ett antal kandidater kommer närvara för att svara på frågor.

För mer information:
Henrik Kelfve, henrik@kelfve.se, 0733 – 60 71 71
Mats Weibull, mats.weibull@moderat.se, 0708 – 41 02 75
Helle Nyman Ahlqvist, helle@hellenymanahlqvist.se, 076 – 800 03 34
Robert Skölin, politisk sekreterare, robert.skolin@moderat.se, 073 – 327 74 40

Sommaren börjar lida mot sitt slut – kanske. Hursomhelst är inte vädret längre vad det varit den här underbara sommaren.

Jag lyckades ha min första semestervecka precis samtidigt som värmeböljan satte igång och fick njuta av extremvarma dagar och ljummet havsvatten på Gotland. Sen jobbade jag två veckor, men fick ändå njuta av varma sommarkvällar och underbara morgnar, vilket gör det så mycket enklare att jobba. Mycket svårare är det dock att få något gjort hemma på kvällarna, men det är ju ingen större katastrof att dammet virvlar i hörnen under ett par veckor – det kan RUT få ta hand om i september…

De sista två semesterveckorna har vädret varit lite mer normalt svenskt sommarväder med både regn och sol. Ledigheten har ändå varit väldigt skön och välbehövd. Tyvärr har sista veckans planerade ”fixardagar” störts av att mitt knäskrälle sprack. Eller nåja, inte hela knät, men cystan som hade vuxit fram igen efter operationen i februari gjorde ett ovälkommet återbesök i vänster knä och sprack. Den smärtan önskar jag inte ens min värsta fiende. Nu börjar det släppa och foten börjar likna en fot igen och livslusten är tillbaka.

Tur är väl det. Jag börjar nämligen jobba på tisdag och imorgon har jag en viktig dag fylld med politik framför mig.

Moderaterna i Sigtuna kommun lanserar sitt ”Framtidsprogram” och på kvällen har kommunstyrelsen sammanträde om planerna för Märsta och Valsta Centrum.

Framtidsprogrammet är mycket bra läsning för alla i Sigtuna kommun och förklarar hur vi vill förändra och förbättra livet för våra kommuninvånare när vi vinner valet i september. Alla bör läsa den!

Och alla kommer att kunna läsa den. Till skillnad från S har vi nämligen programmet färdigt för utdelning samtidigt som det presenteras. S presenterade sitt valprogram i juni, men det går fortfarande inte att få tag på…Finns det överhuvudtaget?

Imorgon eftermiddag kommer du som passerar Märsta station att kunna få ditt eget ex när du kommer hem efter jobbet. Ni andra får vänta tills det dyker upp i brevlådan. Om ni inte vill vänta på det, är det bara att titta in på kansliet eller höra av sig till oss.

Läs och ta del av idéerna som är de rätta för Sigtuna kommun!

Valrysaren är – om möjligt – ännu rysligare i vår kommun än på riksplan…