Moderat trafik

I lördags var jag på moderaternas kandidatutbildning. Jag har under hösten missat ett par utbildningstillfällen och valde att istället ta hela utbildningen på detta uppsamlingsheat.  Alla som vill ställa upp för moderaterna i höstens val måste genomgå denna utbildning och få en samlad bild av partiets grundvärderingar, valarbetet och kampanjupplägget.

Trots att luften i Landstingssalen på Kungsholmen tog slut och trots att man snålat med kaffet var det en mycket lyckad dag med många intressanta föreläsningar om bl.a. miljö-, arbetsmarknads- , vård- och integrationspolitik. Och även om ögonen inte var helt uppspärrade alla åtta timmarna väcktes många idéer och tankar hos mig.

Det är så mycket jag vill få ut och det finns så mycket jag tycker är viktigt för mig, min familj, våra kommuninvånare och vårt närsamhälle att jag ibland känner att jag inte vet i vilken ände jag ska börja.rejael_trafik_1

Ett av mina favoritområden är ett kanske något otypiskt moderat område – nämligen miljön. Jag har t.o.m. blivit kallad miljöpartist av en av mina M-kollegor – tack och lov med glimten i ögat, men jag vet att vissa upplever det som väldigt o-moderat att tycka det är viktigt att folk väljer kollektivtrafik istället för den egna bilen och att göra framkomligheten i ett litet samhälle som Rosersberg bättre för gång- och cykeltrafikanter istället för att ge mer plats för fler bilar rakt igenom samhället.

Nu får ingen tro att jag är bilhatare – det är nämligen långt ifrån sanningen. Men med tanke på att vår största miljöbov är just trafiken och att inga undersökningar visar på att den minskar, tycker jag att det är en viktig fråga och något som alla borde kunna tänka på. Många frågar ju också efter konkreta exempel på vad den enskilde individen kan göra för att förbättra miljön. Ett enkelt och begripligt förslag är – framför allt i vårt lilla Rosersberg –  att lämna bilen hemma och gå med dina barn till dagis och skola eller låta dem gå själva när de är så stora att det känns tryggt.

I det större perspektivet – utanför Rosersberg där jag bor – tycker jag absolut inte att vi ska tänka bort bilen, men vi måste sträva efter att kunna erbjuda möjligheten till miljövänliga alternativ samtidigt som vi ska uppmana bilfabrikanterna att producera ännu mer – och fler – miljövänliga bilar. Det kan göras genom stöd till forskning och utveckling av nya tekniska lösningar som ger oss bilar med lägre utsläpp, genom skattebefrielser för biodrivmedel och genom att erbjuda miljöbilar skattebefrielse de fem första åren. Det är klok moderat miljöpolitik i ett modernt samhälle.

Osökt kommer jag in på anledningen till att jag är engagerad i kommunpolitiken. Det hela började nämligen med att jag gick med mina barn till skolan i vårt lilla samhälle och varje morgon svor över alla föräldrar som envisades med att köra sina barn på den lilla vägen med alldeles för många bilar. Rosersberg är verkligen en litet pyttesamhälle och det är inte många som bor så långt ifrån skolan så att det är motiverat att först sätta barnen i bilen, köra en bit i kall bil, lyfta ut barnen, lämna dem och sedan åka tillbaka samma väg innan man själv åker vidare.

Tyvärr handlar ett sånt beteende alltför ofta om tidspress och den enkla tron på att det går fortast med bil. Om fler tänkte efter och jämförde tidsåtgången med den kvalitetstid det innebär att ta en promenad med sina barn på morgonen och samtidigt göra miljön en tjänst, är jag övertygad om att fler skulle välja promenaden.

vandrande skolbuss färg

Nu är mina barn så stora att de tar sig till skolan på egen hand, men under den perioden som jag gick där längs Nyborgsvägen med mina barn och svor över bilisterna, växte idéen om att starta en trafikgrupp på skolan fram och fick också gehör i föräldragruppen. Vi hade full fokus på att få föräldrarna att förstå att det är deras eget fel att barnen inte vågar gå själva till skolan p.g.a den besvärliga trafiken. Vi bad att skolan skulle våga ställa högre krav på föräldrar och personal och uppmana till promenader och vandrande skolbussar. Vi förklarade att både barnen och miljön mådde bra av morgonpromenaden. Vi bjöd in kommunens politiker och visade hur besvärlig situationen var. Politikerna visade blandat intresse, men en del drog på sig reflexvästar och promenerade med barnen under ett par morgnar mitt i vintern.

Även om projektet inte förbättrade hela trafiksituationen runt skolan ledde det åtminstone till att de numera har återkommande hälsoveckor då föräldrar och personal uppmanas att gå eller cykla till skolan, man understryker både miljö- och hälsoaspekten med att lämna bilen hemma och under ett par år – jag är osäker på om den fortfarande är aktiv – arrangerades en vandrande skolbuss av föräldrar som bodde nära varandra och därmed hjälptes åt att hinna med att lämna barnen på morgnarna. Vi har också fått skyltar som visar var det är lämpligt att lämna barn så att de kan gå en liten bit själva och så att trafikmängden åtminstone minskar allra närmast skolan.

Engagemanget och gensvaret som jag upplevde genom denna trafikgrupp gjorde att jag kände att jag måste göra något mer. Kort därefter anmälde jag därför mitt intresse till moderaterna i Sigtuna kommun.

Jag har verkligen inte ångrat det.