Snabba cash

Idag tröttnade jag på soffläget och tog med mig Aksel och hans kompis Tobbe på bio. Vi åkte till Kista Centrum och såg Snabba Cash.

Tobbe fyllde 15 förra helgen och Aksel, ja, han är nästan 15…Jag som har läst både Snabba Cash och Aldrig fucka upp funderade på om det verkligen var den mest lämpliga filmen för dessa grabbar, men de ville verkligen se den och jag ville ju också det.

80663_1116231_jpg_311927dRedan efter andra scenen och innan filmtiteln ens visats, blundade jag första gången och sneglade oroligt på Aksel för att se om han också blundade eller åtminstone såg äcklad ut av det brutala slagsmålet. Jag tänkte än en gång på hur grabbarna skulle reagera när de hemska scenerna som jag mindes från boken skulle komma och började tycka att det var en dum idé att se filmen med dem.

Men sen, filmen var ju inte alls lika brutal och vulgär som boken. Istället var den känslofylld och hade flera riktigt gripande scener. Visst var den grym och otäck, men också mycket välgjord och verklig. Känslorna fanns med hela tiden och jag verkligen led med den naive JW. akseltobbe

Kunde inte låta bli att snegla på Aksel och Tobbe då och då och utifrån deras miner tycker jag nog att jag kunde se att de var minst lika tagna som jag när filmens karaktärer betonade en efter en hur illa behandlade de blivit av sina pappor och hur de aldrig skulle bli som dem, hur alla bara tänker på sig själva och hur lätt man blir lurad. Det var bra. Det var långt ifrån sånt som jag tror lockar två livshungriga grabbar i 15-årsåldern. Hoppas jag…

Skola för livet

skola

 

Sedan ett par månader är jag ledamot i barn- och ungdomsnämnden. Det har länge varit ett av mina mål med mitt politiska engagemang och det är verkligen jättekul att äntligen få vara med i den så viktiga nämnden. Skolfrågorna har alltid legat mig varmt om hjärtat.

De senaste nämndmötena har handlat om styrkorten som kommunen nu ska börja tillämpa på samtliga verksamhetsområden. Vi har haft ett par mycket bra diskussionsmöten med fokus på hur styrkortsmålen ska formuleras.

Det är svårt att inte bli engagerad i den diskussionen och fundera på hur vi ska sätta mål för att få till den bästa skolan för våra elever. Särskilt när Sigtuna kommun just nu ligger på 272 plats av 290 i skolrankingen. Hur kan vi ha hamnat så lågt?

Ett svar är bristen på kunskapsfokus i våra kommunala skolor. De ställer inte krav på eleverna och uppmuntrar inte till lust att lära. Informationsbristen mot föräldrarna är påtaglig. Eleverna glider igenom de lägre klasserna på ett bananskal och förstår inte vikten av att lära sig för livet. Plötsligt, när de äntligen börjar få betyg, upptäcker de och deras föräldrar att de missat viktiga grundläggande delar, men då är det för sent för många. Då har de ett år kvar innan de ska ha godkända betyg för att söka vidare till gymnasiet.

Istället för att låta eleverna – och i många fall även föräldrarna – tro att de lägre klasserna är nån slags förvaring, måste skolan våga börja ställa krav tidigare och uppmuntra till lärande. Eleverna måste få känna sig sedda och deras behov måste tillgodoses tidigt. Om nån elev är duktig i skolan, får han eller hon inte glömmas bort. Då förlorar de all lust till fortsatt lärande väldigt fort.

Jag har förmånen att ha två duktiga barn som gillar skolan. När Aksel gick i åk 4-6 tyckte han ibland att det var för lätt och han upplevde inte att han behövde göra sina läxor. Med oro för att han skulle bli uttråkad och börja nonchalera skolan påtalade vi det för hans lärare och han fick då lite svårare läxor och mål, vilket gjorde att han inte tappade lusten att lära. Tyvärr tror jag att många föräldrar kan missa sånt och vet inte heller att de kan ha den dialogen med skolan. Skolan måste vara mycket tydligare både mot elever och föräldrar. Men föräldrar får inte heller släppa ansvaret helt och förlita sig på att skolan tar över allt ansvar tills barnen är myndiga.

Hur ska dialogen se ut? Jag tror på tätare kontakt mellan skola och hem, tydliga krav från skolan på eleven och även föräldrarnas engagemang under skolgången, tidigt kunskapsfokus – självklart redan i förskolan, mål och resultat  bör utvärderas, tät information till föräldrar. Rektorerna måste vara tydliga med vad deras skolor står för och ges mer frihet att utforma skolan till vad deras ”kunder” kräver och inte stoppas av politisk detaljstyrning. skolelever_463

Det här är exempel på vad jag hoppas kunna bidra till när Alliansen tar över skolpolitiken i Sigtuna i höst.

Hur ska de ha det?

xl_a_clean_house_is_a_sign_of_a_wasted_life_1180184600

 

Denna vecka har de rödgröna återigen visat att de inte kommer att kunna hålla en gemensam linje i avgörande frågor. Nu gäller det de hushållsnära tjänsterna.

S har flera gånger betonat att avdraget ska bort och därmed visat att de kommer att försvåra för vanliga inkomsttagare att ta hjälp för att hinna med vardagslivet, som så många nu har tack vare både ROT- och RUT-avdraget. Att bara RUT har medfört ca 11 000 nya jobb tar man inte heller hänsyn till.

Plötsligt gick det upp ett ljus hos MP, som deklarerade att de vill ha kvar avdragsmöjligheten för de hushållsnära tjänsterna. Då blev Mona stressad och insåg att Maria återigen kunde knipa åt sig röster och var därför inte sen med att säga att visst skulle man kunna ha kvar avdraget i någon ny form. Snacka om röstfiske utan grund eller övertygelse! Men de har visst glömt att de har en Ohly med i gänget. Och han är inte med på tåget – inte den här gången heller…

 En röst på Alliansen garanterar både ROT och RUT. En röst på den rödgröna röran garanterar otydliga budskap och skilda grundläggande åsikter.