Vilken mardröm!

Kära läsare,

jag ber om ursäkt för att jag är så dålig på att blogga nuförtiden. Men jag hinner inte! På nåt sätt finns varken tiden eller orken till allt längre. Hoppas den kommer tillbaka snart! Jag vägrar tro att det är åldern som gör sig påmind och tycker att en gammal kvinna som jag ska sova på nätterna, som är den enda tiden jag har för att sitta vid datorn i lugn och ro.

För att väga upp till detta måste jag bara få vara lite härligt barnslig och skriva ett kort inlägg om en av de hemskaste mardrömmarna jag kan tänka mig.

Jag hamnade av nån märklig anledning på vår kommunstyrelseordförandes blogg. Det är en sorglig läsning och kvaliteten på kommentarerna säger en hel del om hans läsare. Men det var inte det jag skulle skriva om.

Nej, jag råkade se hans Twitter-inlägg och att han skulle viga ett par härom dagen…Det fick mig, såhär i viktiga bröllopstider, att tänka på faktumet att det faktiskt är möjligt att ha honom som vigselförrättare.

HJÄLP! Tänk att bli vigd att denne man! Om han beter sig som han brukar, kan man – om han ens ger nån annan möjlighet att öppna munnen – kanske råka ut för att han säger ”det spelar ingen roll vad ni svarar, jag förklarar er man och hustru ändå” eller kanske bestämmer han i förväg vad brudparet ska ge varandra för löften eller hur de ska formulera sina kärleksord till varandra.

Han kan väl inte under några omständigheter låta ett litet futtigt brudpar stjäla all uppmärksamhet från honom?