Val i sikte!

Någon har återigen minskat antalet timmar på dygnet och jag hinner inte blogga! De gamla lederna i min kropp som envisas med att svälla och stelna har förstört min sensommar och sabbat hela planeringen för mitt jobb och valrörelsen.

Nu börjar jag dock känna en liten förbättring och energin smyger fram igen. Tack och lov för det. Badrumsrenoveringarna på firman pockar på uppmärksamhet och valet är ju om 25 dagar!

På riksplanet känns det toppen och Alliansen leder stort – konstigt vore det annars när den rödgröna soppan på löpande band kläcker ur sig ett förslag dummare än det andra; butler, clown, höjd bensinskatt osv osv. Men hur går det för oss på kommunnivå?

Det är något som vi inte säkert kan veta eftersom det inte görs opinionsundersökningar på det planet. Moderaterna jobbar hårt med bl.a.  kampanjer på torget, stationerna och dörrknackning och träffar massor med människor runt om i kommunen. Vi blir fler och fler aktiva och det känns jättekul och inspirerande! Många vi möter är glada, nöjda och positiva när vi pratar om vår politik, några mindre nöjda – såklart. Det är ju tjusningen med politik.

Just det, tjusningen med politik förresten. Finns den verkligen?

Efter förra veckans extra kommunfullmäktigedebatt kan man undra.

När Sigtunaalliansen säger ja till den rödgröna majoritetens förslag för både Märsta och Valsta Centrum får de spel och vet inte vad de ska ta sig till.

De hade kallt räknat med att vi skulle säga nej. Det har de ju alltid bestämt i förväg att vi ska göra. Demokrati i deras värld är att de bestämmer vad vi andra ska tycka.

När jag bodde en period i Estland 1991 och landet precis blev självständigt efter kommunismen, öppnades flera nya hotell, restauranger och serviceföretag från grannländerna i väst.

För att få jobb på dessa företag var det inte alls ovanligt att man ställde kravet att de sökande aldrig skulle ha jobbat inom ett serviceyrke under kommunismstyret. Man var liksom helt förstörd då och servicekänslan och det sunda förnuftet som kunnat ge riktlinjer för hur man skulle bete sig med kunder var totalt bortsuddat.

Ibland kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på det anställningskravet och fundera på om det inte vore tillämpligt även på våra blivande politiker…