Njuter av sommaren 2012

Oj! Va det va svårt att få till ett blogginlägg denna sommar och semester!

Förhoppningsvis beror det på att jag äntligen lärt mig att jag inte måste göra något som inte känns livsavgörande eller är i fokus just nu. Eller kanske beror det på att jag inte tycker att jag har något att säga eller dela med mig av. Eller kan det helt enkelt bero på att medicinen verkar…

Nåja, hursomhelst tänker jag ofta på att jag ska sätta mig ner och blogga om det här, det där vi pratade om, dagens upplevelser, boken jag läst eller radioprogrammet jag lyssnade på tidigare idag. Men det stannar där – tyvärr! Och jag saknar bloggandet!

Så nu är det dags för ett försök att komma tillbaka och hoppas att någon läser…

Sitter nu i en alldeles lugn och tom stuga i Mulde, Klintehamn, Gotland. Eller nåja, Spotify förser mig med Sam Sparrows Black & Gold 60min superdupermix, Matilda, hennes kompis Cicci och deras nuvunna sommarvän Felix studsar studsmatta med tillhörande skrik, så sådär himla lugnt är det kanske inte ändå.

Men det känns lugnt. Jag har gått ner i varv. Tar dagen som den kommer, planerar inte (inte så nån annan märker det iallafall), gör sånt som jag tycker om och som jag vill ägna min lediga tid åt. Det går riktigt bra. Kan faktiskt inte riktigt minnas när jag tittade på klockan senast eller kände nån press för att hinna med en särskild tid. Jo, just det ja, strax före kl. 20 igår så jag inte skulle missa Allsång på Skansen som är ett måste i stugan på sommartisdagarna – tillsammans med rosévinet.

Det här är helt underbart! Jag har verkligen haft en underbar semester och sommar i år. Trots det svenska sommarvädret som alla klagar på i år. Jag har dock klarat mig bra och lyckats pricka in de soliga dagarna någorlunda. Midsommar på Gotland var toppen, Almedalsveckan i Visby var kalasfin och den första veckan hemma bjöd på blandat väder, dvs. perfekt för att hinna städa lite, shoppa i stan och fixa lite i trädgården.

Och så nu, sommarens tredje visit på vår lilla ö. Jag, Matilda och hennes kompis Cicci, har haft ett par härligt, somriga dagar utan en enda droppe regn eller kallt väder. Tjejerna har en sån där sommar som man minns länge och som är som ett sommarlov ska vara när man är 12-13 år.

Och jag har ett sommarlov som man ska ha när man är 27+.

 

Det bästa av allt är att det fortfarande är flera dagar kvar på semestern. Imorgon kommer Aksel och Henke och då har vi har flera sköna dagar och kvällar kvar att njuta av innan det är dags att ta tag i vardagen igen. Denna gång med massor av nya krafter och energi.

 

 

 

 

 

 

 

 

Alliansdag

På väg till en eftermiddag med Alliansvänner och förhoppningsvis inspirerande seminarier med sikte på valvinst 2014.
Almedalen är full av vänsterfolk och stämningen mycket mer dämpad än igår. På nåt konstigt sätt känns det som om smockan hänger i luften…Trots det underbara vädret! Vad är det för fel på dessa sura vänstermänniskor? Måste politiken födas ur missnöje hela tiden?
Nåja, jag låter dem sköta dagen i fred och sätter mig på Hästgatan hos de så mycket gladare Alliansmänniskorna tills det blir dags för Makthavare.se’s mingelparty of the week ikväll. Återkommer med den utlovade rapporten från gårdagen senare eller imorgon.

Nu ska jag lära mig vinna val!

20120704-160305.jpg

Almedalen – moderaternas dag 2012

Almedalen. Det blir bara bättre och bättre.

Idag var det moderaternas dag och jag hade valt ut ett par lockande seminarier och tänkte givetvis avsluta kvällen med Fredrik. Henke hade också fullt schema, svärföräldrarna jobbade och barnen skulle följa med till stan och roa sig på egen hand. Vi hade mutat och dealat och lovat dem en massa pengar till god mat, glass, godis och shopping för att de skulle vara nöjda med att slå ihjäl en hel dag i Visby utan föräldrar. Allt var under kontroll. Och så blir Matilda sjuk! Minst 100 graders feber – vi har ingen febertermometer i stugan, men det kändes som 100 – och ynklig. Neeeeej! Inte nu!

Ok, nu var hon sjuk och då fick det bli change of plans och efter att Henke och jag förhandlat om vilka seminariepass man kunde tänka sig att avstå blev det ändå en riktigt lyckad dag – till slut.

Efter denna förhandlingsprocess i morse fortsatte morgonen, lite lagom smidigt, med att jag inte hittade nån parkering och därmed kom en halvtimme för sent till det första seminariet som var ett av de som jag sett mest fram emot ”Personliga möten skapar förtroende” med partisekreteraren Kent Persson, retorikern Rebecca Krus och min gamla statskunskapslärare från Uppsala Universitet, Tommy Möller.

När jag väl hann dit hann jag  uppfatta att Kent Persson underströk vikten av att lyssna på medborgarna, skapa dialog och visa att man lyssnar på deras önskemål och behov. Vilket Tommy Möller svarade på genom att skicka med en varning om att om vi snöar in på att driva en politik utifrån vad medborgarna/väljarna vill, vet vi snart inte själva vad vi står för eller vilken politik vi vill driva. Ingen kan driva en politik genom att fråga vad medborgarna vill att man ska göra hela tiden. Mycket intressant och tänkvärt. Särskilt för de som tror att dörrknackning är receptet för att vinna valet…

Sedan blev det dags att hitta Henke och överlämna bilnyckel, så han kunde åka hem och titta till Matilda och hämta Aksel som var inställd på lite shopping och Fredriks tal ikväll. Jag stannade i stan och minglade vidare bland detta hav av makthavare, politiker, kändisar, journalister, tokstollar och vanliga turister. Almedalen ÄR fantastiskt! Logistiken och servicen är toppen. T.ex. var jag extremt törstig efter första seminariepasset och VIPS! stod där en Samhall-vagn och delade ut välkylda vattenflaskor. Senare kom kaffesuget och eftersom jag är anmäld som bloggare på bloggplats H12 hos Almega, kunde jag kliva in och ta en kopp kaffe samtidigt som jag laddade mobilen och loggade in på nätverket för att kolla det senaste i de sociala medierna.

Däremot kanske det är si och så med transporterna till innerstadsbutikerna…lastbilar kör rakt in i folkmassorna och stannar där de behöver. Tankarna gick direkt till Samling för Sigtunas vädjan om att slippa transporter på Stora Gatan vissa tider…Ha! Här är det Stora Gatan i hela stan, OCH branta backar, OCH turister och statsministrar i vägen :-)

 

Något annat som annars brukar kunna ställa till det i såna här sammanhang är toaletter. Men inte under Almedalen inte. Då är det bara att kliva in på t.ex. Wisby strand, högskolan eller biblioteket och använda toaletterna.

Efter att ha utnyttjat alla faciliteter och en snabblunch från Kallis strandvagn, i strålande solsken och ackompanjerad av förbipasserande som Jan Björklund med ett gäng säkerhetsvakter, en glatt konverserande Göran Hägglund med sina vakter och en Magnus Betnér med blicken full av …ja, vad gör han här? var det dags för nästa seminarium. ”Barn som utsätts för brott och som begår brott” med Ulf Kristersson, Carin Götblad, barnombudsman Fredrik Malmberg och Camilla Sköld, socialpolitisk chef för SSR. Ett ganska mycket svårare ämne än hur vi ska vinna valet. Jo, faktiskt, i de här sammanhangen känns partipolitiken tunn och banal. I de här frågorna måste vi istället jobba för långsiktighet, tydliga riktlinjer, information och uppföljning. Något som vi är dåliga på i Sverige, enl. experterna. Det här är ett ämne som ligger utanför mitt område, men jag valde ändå seminariet för att jag tyckte det lät intressant och p.g.a. Carin Götblad. Hon är numera nationell samordnare mot våld i nära relationer och, som ni säkert vet, fd. länspolismästare i Stockholm och på Gotland. Det ni kanske inte vet är att hon är min chefs syster. Jag hade fått order av chefen att hälsa på henne idag, vilket jag givetvis också gjorde.

Därefter tog nästa seminarium vid direkt, men det och resten av eftermiddagen och kvällen får jag återkomma om imorgon, för jag håller på att somna med datorn i famnen…zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

 

 

 

 

Årets mingelrace har startat

Gotland v 27. Almedalsveckan. I mångas ögon ett mingelspektakel utan dess like. I mina ögon ett kul sätt att ta del av samhällsfrågor och dessutom göra det i trevliga former, nära den politiska eliten och makthavare. Följer man de sociala medierna florerar kommentarer om att det är ett onödigt spektakel, klubben för inbördes beundran, rosémingeljippo mm. Precis så tänkte jag själv om veckan för några år sedan. Jag är ju gift med en gotlänning och har levt med Almedals-, Stockholms- och medeltidsveckor i snart 20 år och tyckt att det är onödiga tillställningar som stör vår semester och den lugna tillvaron på vår ö. Tills jag för några år sedan upptäckte charmen med Almedalsveckan.

Jag har alltid, i olika stor utsträckning, varit intresserad av svensk politik och varit engagerad på ett eller annat sätt. Men att springa på seminarier och föreläsningar på Almedalsveckan har känts avlägset. Som det så ofta är med fördomar, så var det för att jag inte deltagit själv eller hade kännedom om hur det gick till eller hur intressant det kunde vara. Den här hysteriska veckan med journalister i varje buske i Visby, kända ansikten på uteserveringarna, kostymklädda, stiliga män med öronsnäckor och mörka bilar i de smala gränderna och ett evigt tjat i alla medier om olika politiska åsikter, skvaller och märkliga reklamjippon var ju inte så illa ändå.

Säger därför som en tweet jag ramlade över härom dagen ”De som är mest skeptiska till #Almedalen är oproportionerligt ofta personer som aldrig varit där”. Det var Annika Beijbom som twittrade det och det är ju precis så det är. Som med alla fördomar.

Apropå fördomar. Idag har det varit Sverigedemokraternas dag. Fördomarnas parti. Tack och lov kommer säkert medierna domineras av EM-finalen de närmaste timmarna istället för SDs försök till politik, så vi slipper åtminstone läsa om eländet.

Men det är ju det här som är det fina med Almedalsveckan. Alla kan delta på sina egna villkor, utifrån sina egna intressen och med vilka fördomar och åsikter som helst (nästan iallafall…) i bagaget. Jag vill inte lyssna på Jimmie, vill inte delta i seminarier anordnade av SD eller ta emot en ballong från en vattenkammad 24-årig skåning med uppvikta jeans. Och jag behöver inte göra det, utan jag väljer de arrangemangen som intresserar och inspirerar mig. Tro nu inte att jag bara går på sånt där jag håller med om allt. Näe, jag vill lära mig förstå hur andra tänker och jag vill ta del av andras erfarenheter. Och jag vill mingla.

Så imorgon börjar min Almedalsvecka. Min första programpunkt i kalendern är ett faktiskt ett mingel. Det är ju bäst att mjukstarta. På tisdag och onsdag blir det desto intensivare schema och fler programpunkter att synka med kalendern. Antagligen också många fler människor och mer rörelse i Visbys gränder. Idag var det visserligen väldigt många människor i Visby. Men inte p.g.a. partiet vars dag det var. Nä, p.g.a. Gotlandsupproret som demonstrerade mot båtpriserna idag. Det var både traktorer, lastbilar, bussar, motorcyklar, husbilar, cyklar, barnvagnar och gående som tågade från Oscarsstenen utanför stan till hamnen och ropade ”vägpriser åt alla”. Det roligaste med detta var att ett barn i en familj sverigedemokrater i närheten av demonstrationen trodde att den strida strömmen människor var på väg för att lyssna på Jimmie. Särskilt han med hela flaket fullt med morötter, tror jag :-)

20120702-000550.jpg