Jag är tillbaka och är en erfarenhet rikare

Nej, jag har inte slutat blogga. Bara haft underbar ledig tid med familjen och plötsligt insett att jag inte hinner med allt. Men nu är det dags igen och jag tänkte börja med en liten historia om vår kryssning. Håll till godo!


”Torsdagen den 29 april lämnade familjen Ahlqvist landet och reste till Köpenhamn för en kort övernattning innan planet till Barcelona lyfte alldeles för tidigt på morgonen den 30 april.

Efter en dåligt organiserad ombordstigning, som fick mitt kontroll- och organisationsbehov att få spel, kom vi äntligen ombord på den galet stora båten MSC Fantasia.

Hytten låg på 13e däck och hade en liten balkong. Efter den långa väntan i terminalen var vi hungriga och bestämde oss därför för att börja med att bekanta oss med lunchbuffén.

Den var en mardröm. 3 500 hungriga italienare, spanjorer, ryssar och en och annan svensk kastade sig över mängderna av mat. Efter att första chocken lagt sig och vi stillat vår hunger med sallader, pasta, hamburgare, pommes, pizza m.m. – maten var INTE en mardröm! –  fortsatte vi att bekanta oss med resten av båten.


Det var svårt. Även efter kryssningen hittade man fortfarande inte allt.

Första stoppet på färden runt Medelhavet var Marseille. Det var en konstig stad. Vi förstod den inte och jag har inte den minsta längtan efter att besöka den igen. Vädret var mulet, men skönt varmt och vi slapp regn iland, men när vi kom tillbaka till båten regnade det rejält. Det hindrade dock inte Matilda från att vilja bada ändå.


Andra stoppet var Genua. Nu fick man verkligen känna att man var kryssningsturist med barn.

Vid hamnen fanns ett stort Akvarium som vi i nåt svagt ögonblick lovat barnen att vi skulle besöka. Det hade alla andra 3 500 passagerare och 700 italienska skolklasser och släktträffar också tänkt. HJÄLP! Vi fick bokstavligen stångas med dessa skrikande medelhavsmänniskor i flock. Vilken ljudnivå och vilka vassa armbågar! Vi skandinaver framstår som väldigt bleka, tysta och väluppfostrade. Och jag måste säga att det faktiskt passar mig bättre.

Akvariebesökets största behållning var definitivt den något lugnare 3D-bion. Detta trots att filmen handlade om sköldpaddor som pratade italienska.


På kryssningen blev man tilldelad ett och samma bord för den dagliga 5-6-rätters middagen. De två första kvällarna satt vi i en restaurang på däck 14 där serveringspersonalen kändes som om de skulle vinna världsrekord i snabbservering och noll koll på drycker. Vi bad att få byta och hamnade i en betydligt trevligare restaurang på däck 7. Vår servitör Viorel i den restaurangen var också snabb, men lyckades ändå bra med att vara trevlig och ta sig lite tid för oss och våra barn.

Maten ombord var fantastisk! Jag vågar inte ställa mig på vågen än på ett par veckor…Beach 2010 har precis blivit 2012.

Frukosten var allt en hotellfrukostälskare kan drömma om. Ägg, bacon, korvar, grönsaker och frukt, bröd och ost i alla former, skinkor, fantastiska små yoghurtar, chokladflingor till barnens glädje och absolut inte att förglömma – croissanter, muffins, briocher och små chokladwienerbröd…och till det -ananasjuice och kaffe med varm mjölk.

Vi avverkade Neapel – där vår kryssningskompis blev rånad och av med hela plånboken på en bussfärd ut mot Pompeiji.

Vi hade däremot valt att strunta i utflykter och stannade i stan istället. Där njöt vi av gudomlig pizza och ett berg med italiensk glass. Shoppingen blev dock misslyckad eftersom vi lyckades pricka in siestan precis.

Ombord på båten kunde man roa sig med det mesta. Varje kväll kunde man t.ex. spela bingo med utropen på sex olika språk…jag hade nog fått bingo hela tiden om vi vågat oss in i den överfyllda lokalen med medelhavspensionärer och barnfamiljer. Annars kunde man gå på teater. Vi gjorde ett par tappra försök att orka ta oss dit efter middagarna och det absolut bästa var en grupp akrobater som trots att båten ibland krängde till klarade av sina konster utan minsta bekymmer.


Sedan var det Palermos tur. Det är en plats som jag hade längtat till och hade stora förväntningar på.

I terminalen drogs vi in i turisthysterin och gick på misstaget att köpa bussbiljetter som ”vi skulle ha glädje av hela dagen och som skulle visa oss det bästa av Palermo”. Vi tågade upp mot stadskärnan och tyckte själva att vi var mycket smartare än alla andra som stannade vid båten och klev ombord på bussarna för att åka runt stan. Vi skulle minsann visa att vi kunde klara oss själva och gick upp till det lokala busstorget för att där kliva på bussen. Det visade sig att vi kunde åka vilken stadsbuss som helst med våra svindyra biljetter, vilket var bra eftersom det aldrig dök upp nån sightseeingbuss som vi fick plats på, eftersom alla hade klivit på innan oss…Det slutade med att vi tog den i särklass dyraste lokalbussturen i Palermo till andra delen av stan och promenerade tillbaka mot båten.

Promenaden var mycket trevlig och vi fick ett gott intryck av Sicilien. Kanske såg vi en äkta siciliansk pastamormor få sin dagliga matkorg levererad av den lokala handlarn på gatan. Eller så såg vi en smart siciliansk tant driva med kryssningsturisterna och den japanska turistgruppen som trängdes med oss på gatan…

Aksel och jag passade på att ta en shoppingrunda som var, överraskande nog, den bästa shoppingen på hela resan. Trevliga människor i fina butiker som hade järnkoll på sina kunder. Dock inte på priserna och mina skor blev 20€ billigare än på prislappen :-)

Nu var det dags att byta kontinent och på morgonen den 5 maj vaknade vi i Afrika. Alla Afrikas taxichaufförer hade kommit dit för vår skull. Vi lyckades putta bort även dem och tog oss till en strand i utkanten av Tunis och plaskade lite i Medelhavet.

Eftersom solen sken som den ska i Afrika och vi inte fattade var vi var i förhållande till stadskärnan och bara hade ett par timmar innan båten skulle gå, beslutade vi oss för att ta en soldag på däck istället för att riskera att bli kvar hos det tjatiga taxifolket. Vi kunde ju titta på den afrikanska strandkanten från relingen istället.


Denna kväll var det dags för den stora galakvällen ombord med dresscode ”formal” och lyckträffen ”free cocktails for all passengers in all bars” . Vi klädde oss fint, kammade barnen och drog med dem på en barrunda som de sent ska glömma, Henke och jag glömde den fort :-)

Sista dagen och stoppet var definitivt ett av de bästa.

Palma de Mallorca.

Resan från Tunis till Palma tog nästan ett dygn och om man gled ner i någon av poolerna för att gömma sig från de hårda vindarna kunde man njuta skönt av solen innan det blev dags för en eftermiddag och kväll iland.

Det var sista dagen och på fredagen den 7 maj var vi åter i Barcelona. Vi skulle flyga hem kl 19 och efter att ha hört Aksel tjata om Camp Nou under hela kryssningen tyckte vi att vi kunde fördriva lite tid med ett besök där. Jag hade aldrig trott att jag skulle få se så många vuxna män fota tomma stolar och välklippta grässtrån.

Sammanfattningsvis vill jag säga att det är en speciell upplevelse att kryssa. Den här båten var FÖR stor och hade för många italienska passagerare. Annars var allt mycket bra. Vi hade fin hytt med den fantastiske hyttvärden Roberto, maten var underbar och vår middagsservitör Viorel var toppen, städerna – alla utom Marseille – var trevliga och roliga att se. Vädret var också bra nästan hela tiden. MEN – jag vill kunna bestämma middagstiden och restaurangen själv, vill inte stångas med italienska släktträffar på lunchbuffén och tycker det är fånigt med utklädda kamelförare på kajen.

Men vi är nöjda



Be Sociable, Share!

2 reaktion på “Jag är tillbaka och är en erfarenhet rikare

  1. Har funderat på om kryssningarna här i medelhavet är nått att ha, men det verkar ju rätt trevligt sätt att få se lite olika städer i och runt medelhavet. :)

  2. Hej Vince, tack för kommentaren. Och ja, det är klart värt ett försök om man har lite tålamod :-)

Kommentera