Vår = min bästa tid

Vår. Att tre små bokstäver kan göra så mycket gott med mig. Jag har idag njutit av det underbara vårvädret i flera timmar och känner i hela kroppen att det var precis vad jag behövde för att fylla energiförrådet för resten av veckan.

Jag promenerade till Märsta med den härligt värmande solen i ryggen och lite extra fart i benen. Alla is- och snöfläckar var borta från gångbanan och jag började genast tänka på när gatsopbilen kommer. Denna underbara, efterlängtade maskin som jag väntar på lika mycket som barnen väntar på tomten. Finns det nåt underbarare än nysopade gator på våren? Det är något som jag älskat ända sedan skoltiden när det innebar att man kunde ta fram cykeln och cykla till skolan utan att halka runt i grushögarna. Jag minns också att jag en gång skrev en uppsats som skulle handla om vårkänsla och fokuserade även då på vägsoparbilens framfart. En återkommande längtan som drabbar mig varje vår och som jag redan berört i ett inlägg i min förra blogg.

Efter ett misslyckat försök att få en klipptid hos mina favoritfrisörer i Märsta, gick jag vidare till min mamma och hackade is från hennes branta uppfart. Hon har knappt kunnat ta sig till brevlådan, men nu har hon en fin liten stig att gå på utan att bryta benen. Vi drack lite kaffe innan det var dags för mig att bege mig hemåt igen. Den underbara solen och luften gjorde det lätt att knyta på mig skorna och gå de 7km hem också.

För att få lite variation tog jag vägen över golfbanan och fascinerades av hur fint snön smält överallt utom i vattenhålen som såg ut som mystiska, frostiga kratrar.

Den sista biten hem kunde jag njuta av solen rakt i ansiktet – helt underbart! Jag känner att kroppen, huden och t.o.m. hjärnan plötsligt mår bättre och dosen endorfiner och D-vitamin gav en toppenstart på veckan.

Under promenaden fladdrade en massa tankar omkring i huvudet. Idag var det – som omväxling – mest positiva, men också en hel del nostalgiska funderingar. På vägen från frisören till mamma valde jag att gå en väg som jag inte gått på flera år och jag upplevde platser som väckte minnen. Minnen som jag gärna berättar om. Men efter denna enorma mängd frisk luft och alla dessa steg är jag extremt sömnig, så det får bli i nästa inlägg.

Hursomhelst var det länge sedan jag hade en så avkopplande dag, fri från arbetstankar, politiska funderingar, hälsoproblem och andra stressande tankar. Jag kommer sova som en klubbad säl.

Sov gott!

Be Sociable, Share!

Kommentera