Klasskompis goes Facebook & Arbetarklass goes Arbetslinje

Igår nämnde jag att sociala medier påverkar ryckningarna i åsiktstarmen, men glömde sen att förklara hur. Ber så hemskt mycket om ursäkt för slarvet och försöker göra det nu istället. Passar också på att tacka för alla inlägg i debatten, gillningar och läsningar – det är sånt som gör det så fantastiskt roligt att blogga! Älskar meddelandet: ”your stats are blooming!” :-)

Och det jag syftade på i inlägget var den fantastiska möjlighet till engagemang och aktivt 20140123-224910.jpgdeltagande i samhällsdebatten som bl.a. de sociala medierna erbjuder. Facebook, Twitter, Instagram – ja, jag vet, jag har fyllt 40 och kommer inte ihåg vad alla de andra heter – är oslagbara i snabbt ställningstagande och debatter. Jag har en vän som är obegripligt rädd för Twitter: ”hur f-n ska jag kunna uttrycka mig tydligt och rappt på 140 tecken?” – hmm, det här var 67 tecken, men ok, kanske inte så rappt. Jag köper det. Jag har ju själv en bitter erfarenhet av att klanta till det och missbruka ”ironikortet” på Twitter och få alla nätsoldater från det där partiet som jag inte nämner efter mig på ett obehagligt sätt. Men debatten som är konstruktiv, rolig, rapp och aktuell är ju helt underbar! Vem tycker inte det? Vem vill inte vara med och ta ställning, visa vad man står för, vad 20140123-232655.jpgman gillar eller vad man starkt tar avstånd ifrån? Vem vill bara följa strömmen som en död fisk? Döda fiskar är i och för sig ok, färska och väldigt tunt skurna med wasabi och ingefära.

Men alla är inte döda fiskar i/på nätet, det finns också andra element i Facebook-uppdateringarna, Twitter-flödet och bloggosfären – de som inte accepterar ens en gnutta ironi eller olikheter i åsikter, går igång och fullkomligt ångar ilska mot, ja allt. Jag lyckades hamna i en spännande debatt med en gammal klasskompis från Märsta igår. Allt med ursprung i #maxgate som det så fint kommit att kallas i flödena. Han var inte upplagd för ironi. Och jag var inte upplagd för debatt om arbetarklassen. Tyvärr har jag ibland en förmåga att skriva först och tänka 20140123-224846.jpgsen och fingrarna gör ibland saker som hjärnan inte uppfattar och det märkligaste är att jag ibland skriver så fort att jag trycker på sänd-knappen innan jag hunnit fatta vad jag själv skrivit, men jag är ju så galet nyfiken på att se vad andra tycker och vill säga. Så vi hamnade i en debatt om arbetarklass. På nåt sätt blev jag så överraskad av hans förklaring till att jag var arbetarklass, så jag svarade något otydligt och, säkert i hans ögon åtminstone, arrogant. Så jag måste erkänna, jag funderade i natt och har funderat idag på hans förklaring om tillhörighet i arbetarklassen och jag förstår det fortfarande inte. Hans förklaring till att jag tillhörde arbetarklassen var denna: ”Din och min arbetarklassbakgrund består i att vara uppväxta i Märsta, en ort som byggdes och utvecklades för att arbetarna på Arlanda flygplats skulle ha någonstans att bo. Därför fick vi också en skolning till att bli arbetare, inte ledare. Jag är inte ironisk. Precis som du alltid varit höger så har jag alltid varit vänster.”

Hmm, jag fattar inte. Visserligen var jag inte 100% skärpt under skoltiden men jag lärde mig nog en lite annorlunda definition av ”arbetarklass”. Trodde på nåt sätt att det hade lite mer att göra med utbildning, yrkesval och inställning till vilken plats man tar i samhället. Mina föräldrar var flyktingar från Estland, lärde sig svenska fort och bra, jobbade hårt, utbildade sig länge och grundligt, blev ingenjör på Åskforskningsinstitutet i Uppsala och senare på Stockholm Energi resp. konstfacks- och universitetsutbildad lärarinna, sparade ihop varenda krona för att bygga sitt drömhus i Märsta 1964, göra långresor i Europa varje sommar, skämma bort sina barn och uppfostra dem nästan med hotet: ”om du inte skaffar dig en utbildning, så…”

Är det arbetarklass? Jag måste ha missat nåt.

Men det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll, för i mina ögon är det ute med ordet arbetarklass. Jag ser hur samhället utvecklas och ser att ordet arbetarklass inte behövs längre. Ordet vi behöver nu är arbetslinje.

 

Be Sociable, Share!

Kommentera