Gotland – here I come!

DSC01335Om 9 timmar och 20 minuter går planet. DÅ ska jag slappna av. Har köpt Lifestyle, packat böcker och bikini och börjar så smått förstå att jag äntligen ska vara ledig.

Hoppas det blir många långa varma kvällar på stranden och långa frukostar i solen på verandan.

Kanske ska jag också börja fotografera denna sommar. Min svärfar är en väldigt duktig fotograf och missar inga chanser att ta bra bilder.

Nästa inlägg blir alltså från ön och jag planerar ett och annat tips på trevliga utflyktsmål, restauranger och annat man inte får missa på Gotland.

Spikmatta nr2

Så var det dags igen för ännu en artikel om spikmattan. Jag börjar ana jantelag. Varför ska nån tjäna pengar på en försäljningssuccé? Nu tvingas återförsäljaren erkänna att mattan inte botar sjukdomar. Nej, det har väl ändå inte varit huvudsyftet hos majoriteten som köpt mattan. De flesta har nog, precis som jag, köpt den för avkopplingen för stunden och kanske för att den lindrar symptom ett tag.

Men inte nog med det, nu är det nåt ljushuvud som har synpunkter på att man kallar den just spikmatta när den inte är gjord spik, utan av platspiggar. Det är verkligen en viktig grund för anmälan. Lycka till med att få folk att säga plastpiggsmatta!

Nej, alla ni inbitna jantelagsanhängare som inte själva kom på idéen att börja marknadsföra och sälja SPIKmattan – lägg ner!

Helt slut

Så trött som jag är i kroppen har jag inte varit sen, jaa, säg det. Jag har gått 30 122 steg på två dagar, kört sju lass skräp från mammas trädgård till soptippen, klippt häckar, buskar, gräs, granar och slitit upp diverse växter (vissa skulle visst inte alls slitas upp, men lite svinn får man ju räkna med…).

Nu ska jag dessutom också städa mitt eget hus och trädgård innan semestern på Gotland tar fart på tisdag. Men det är svårt eftersom mina händer värker och mina ben är helt möra.

Måste också tillägga att stegräknaren räknar ju inte alla små steg man tar när man klampar runt och rycker gräs, så egentligen är det nog 300 000 steg. Det känns så.

Din åsikt är viktig

5-skal-att-bli-medlem

I våras tryckte vi, Moderaterna i Sigtuna, en folder med namnet ”Fem skäl att bli medlem i Moderaterna”.

Jag står för budskapet ”din åsikt är viktig” och det här är min bild och text:

helle

”Det finns mycket i samhället man vill förändra. Många knyter handen i fickan och accepterar när politiker spenderar pengar på dumheter, trots att det finns stora brister.

Inom moderaterna är det högt i tak. Åsikter tas på allvar och bemöts med respekt. Det finns både formella och informella vägar att resonera om politiska frågor.

Det finns politiker som lyssnar och det går att påverka om man har ett förslag eller en idé”.

Helle Nyman Ahlqvist bor i Roserberg och är medlem i Moderaterna

”Jag delar inte er åsikt, men jag är beredd att gå i döden för att försvara er rätt att hävda den.”

Voltaire

Helle in hell on earth

sten

Idag åker familjen till Gotland. Jag måste jobba lite till och åker efter på tisdag. Det ska bli alldeles underbart! Jag går fullständigt ner i varv i vår stuga och kan koppla av på ett sätt som jag inte trodde var möjligt längre. På Gotland känner jag ingen stress för tvätt, disk, dammråttor eller att man ska vara nånstans en viss tid. Jag känner inte att jag måste höra av mig till nån eller bjuda hem nån på middag. På Gotland kan jag verkligen bara vara.

För att inte totalt tappa greppet och bli alltför lata, ska vi i år fixa lite i stugan och bl.a. måla möbler. Jag har tänkt göra det sen vi fick stugan för sju år sedan…Hoppas att det ska kunna bli av i år.

Vi har också köpt en hel hög platta paket på IKEA och hoppas nu att det är rätt saker i paketen.  Om det är det, kommer det att bli så fint! Om det inte är det, kommer jag bli vansinnig. Ulf Lundell skriver i ”Vargen söker sin flock” (om jag inte blandar ihop böckerna?!) att helvetet på jorden måste vara IKEA. Det är så sant och jag instämmer helt. Men tyvärr har de ju hittat ett bra koncept och man behöver deras prylar när man inte vill lägga ner en förmögenhet på enkla förvaringsmöbler. I måndags åkte jag därför direkt efter jobbet till IKEA Uppsala för att handla det som vi valt ut till stugan. Vi visste i princip exakt vad vi ville ha och jag räknade ut att jag skulle hinna med allt innan stängning. Väl inne i helvetet måste man ju dock traska runt 15 km innan man fattar vilket håll utgången är och för att få hjälp med att hitta alla 1200 delar till ett skåp måste man ändå stå i kö en kvart innan man får en lapp med 18 olika hyllnummer. I mitt fall skulle hälften plockas på ”ta själv”-lagret och resten hämtas ut i varuutlämningen. 

Efter att ha sprungit runt i gångarna på ”ta själv”-lagret och bytt vagn två gånger för att hjulen var sneda och rasade när jag fyllde vagnen, var jag till slut framme vid kassan ca kl.19.58. Svetten rann och jag var så hungrig att det hade övergått till svältkänsla.

Tjejen i kassan var lika trevlig som de brukar i sina blaskgula tröjor: ”visa streckkoden så går det lite snabbare, vi stänger faktiskt nu…”. Hmmm, jag bet ihop och lyckades komma till varuutlämningen kl. 20.04 för att mötas av: ”jaha, nu får du vänta, vi har verkligen inte hunnit plocka ihop de här delarna eftersom vi har stängt”. Ok, tänkte jag, då kan jag ju gå till bilen med den första vagnen och komma tillbaka, eftersom det skulle vara väldigt svårt att köra två vagnar ensam. Jag var ju trots allt den sista kvar där och det skulle inte vara svårt för killen att hålla reda på mig, men: ”Nej, det går inte, vi har ju stängt, så då kommer du inte in igen”….

Suck, han var den elakaste smådjävulen i helvetet den dagen.

Spikmatta

Shakti spikmatta.

Alla som säger att spikmattan inte är bra, har fel.

Ni som läst min förra blogg, vet att jag har en spikmatta och är grymt imponerad. Jag har haft den i snart 6 månader och den är underbar! Igår morse vaknade jag med spänningsvärk i hela nacken och käken. Antagligen kom värken av att jag inte slappnar av när jag sover, utan låter alla tankar på hur jag ska hinna allt innan vi stänger butiken i två veckor, rusa runt i huvudet. Hela dagen var jag stel och kunde inte öppna munnen. För att få en natts god sömn och känna att jag kan tugga frukostmackan, lade jag mig igår kväll på spikmattan i sängen och somnade. Djupt och fort. Det är helt ljuvligt att känna blodet rusa i ryggen och nacken och sedan bli alldeles varm och somna in som ett nybadat barn.  Jag sov ca 4 timmar på mattan och idag har jag varit utvilad, kunnat öppna munnen på vid gavel och känner ingen stelhet alls.

Spikmattan är bra. Om man nu inte kan hitta ett sätt att förklara det medicinskt korrekt, kan man inte bara låta det vara? Om jag tror på mina spikar och har glädje av dem, låt mig då göra det utan fnys om att det är en bluff.

Jag hade tänkt blogga om Ikea också, men kände plötsligt hur jag längtar efter spikarna, så jag kryper ner nu och återkommer imorgon. Sov gott!

Åh, åh, åh tjejer!

ageraIgår kväll funderade jag på nästa blogginlägg och fick en idé att skriva om ett av mina projekt i höst, nämligen att värva fler kvinnor till moderaterna i Sigtuna. Föreningen har, inte helt ovanligt i politiken, en majoritet av män.

När vi nu ska jobba hårt inför valet nästa år och sträva efter en intresseväckande debatt i vår kommun, ska vi samtidigt sträva efter att värva fler medlemmar som kan få spännande uppdrag i kommunen när vi vunnit valet. 

Vi, som de flesta partier, tampas med medlemstapp och saknar nya, engagerade medlemmar som självmant söker sig till politiken. Politiken uppfattas som gubbig och grå och man glömmer att mycket i ens egen omgivning bygger på politik och samhällsfrågor. De flesta har ändå en bestämd åsikt och tycker alltid väldigt mycket, men att använda sina åsikter och påverka upplevs som skrämmande. Jag förstår inte det, varför tar inte fler chansen? 

Innan jag samlade mig för att börja blogga om det här, åt jag frukost framför datorn och surfade in på helagotland.se för att se vad som är på gång när vi åker till stugan i Klintehamn nästa vecka. Men innan jag hann till evenemangssidan hamnade jag på en artikel med rubriken ”vänsterkanten” och istället för att läsa om krukdrejning, raukvandringar och Smaklösa-konserter blev jag tvungen att skicka in ett debattinlägg. På Gotland har moderaterna valt att tillsätta en rekryteringskommitté som aktivt ska söka nya medlemmar som kan hamna på riksdagslistan nästa år. Det tolkas som att ”mota in folk i politiken” och ”plocka in vem som helst från gatan”. Varför? Vad är det för fel med att marknadsföra ett parti och aktivt söka upp medlemmar? Vad ska de politiska partierna göra när medlemsantalet sviker? S ska tydligen kalla sin medlemskår ”supportrar” istället och hoppas att det ska locka. Genomtänkt? Nej, jag tror att vi måste marknadsföra politiken som vi marknadsför allt och få folk att förstå att deras engagemang behövs.

Jag hoppas innerligt att fler mammor som alltid har en hel rad synpunkter på skolan, fritidssysselsättning och trafik vågar komma med i höst. Jag hoppas också unga tjejer med en hungrig syn på livet, utbildning och jobb kommer med. Och jag hoppas att äldre kvinnor i arbetslivet och karriären kan satsa en timme eller två. Ni behövs!