Fredag den 13e – hela veckan???

Det har hänt en hel del sedan jag skrev senast och jag ska nu försöka få till ett par någorlunda nyktra och sammanhängande inlägg för att inte ha ett alltför långt glapp i bloggandet igen.

Det kommer inte bli lätt. Morgonen efter förra inlägget vaknade jag nämligen med ett ben som var så svullet och spänt att jag trodde att det skulle sprängas. Smärtan var olidlig och jag kände paniken växa. Det skulle vara min första arbetsdag efter semestern och hela veckan var fullspäckad med jobb och politik. Men istället för att åka till jobbet fick jag alltså bege mig till doktorn igen. Domen blev starka smärtstillande piller, krycka och sjukskrivning…

Suck. Alltså inte alls vad jag tänkt mig denna vecka. Doktorn som opererat mina knän är tillbaka på måndag och då hoppas jag få nåt besked om vad som kan göras. Just nu är det olidligt och att fortsätta tugga smärtstillande piller i all evighet känns inte som nån bra lösning.

 

Sen var det ju fredagen den 13e igår och det fick vår familj verkligen känna av. Till att börja med värkte mitt ben en aning mer än dagen innan, humöret var botten och stressen för allt som jag inte hann med gjorde sig påmind. Vi försökte göra det bästa av situationen och köpte hem goda köttbitar och en fin fransk alkoholfri cider från Percys i Norrviken (om jag så mycket som luktar på alkohol nu kan det bli allvarliga fel i systemet!) för att ändå kunna njuta av en god grillmiddag i den varma sommarkvällen. 

Så på eftermiddagen när vi slappade i värmen på trädäcket en stund kommer Matilda gråtande tillbaka från en cykeltur. Hon hade ramlat och hade superont i armen. Efter en stunds klämmande, gråtande och konsulterande med Närakuten fick vi rådet att åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Så Henke och hon åkte iväg och en stund senare fick vi beskedet att armen var bruten och att hon skulle gipsas.

Aksel och jag satte oss i vår utesoffa och väntade på att de skulle komma hem och efter en stund blev Aksel getingstucken.

Sen satte jag mig framför tvn och vägrade röra mig ur fläcken. Inte ens datorn vågade jag röra, den kunde ju lägga av eller nåt…

 

Be Sociable, Share!

Kommentera