Engagemang – till vilket pris?

”Det är vår absoluta övertygelse att alla förtroendevalda politiker strävar mot att skapa ett bättre samhälle. Ett oerhört stort engagemang och oändligt många timmars ideellt arbete ligger bakom de förtroendeuppdrag ledamöterna fått. För detta förtjänar de alla stor respekt.”

”Partierna och demokratin bygger på människors engagemang. Vi har alla en stor utmaning att locka till oss duktiga företrädare. Det är dessa människor som ska ta det yttersta ansvaret i framtiden. Då krävs det att politiskt arbete är lustfyllt och givande.

Situationen i Sigtuna kommun skrämmer bort människor som gärna bidrar med sina åsikter, erfarenheter och kunskaper, men som inte vill bli hånade offentligt.”

”Under lång tid har den politiska debatten i Sigtuna kommun förts med avsaknad av respekt för andra människors uppfattningar. Direkta hån framförs såväl i sammanträdesrummen som i den övriga politiska debatten. Förtroendet för det politiska systemet och de förtroendevalda sjunker hos de invånare som följer debatten.”

Det här är stycken ur det öppna brev som vi skrivit till kommunfullmäktiges presidium med anledning av det bedrövliga politiska klimatet som råder i vår kommun.

Jag har åtskilliga gånger fått försöka förklara för vänner, arbetskamrater och familj varför jag lägger ner så mycket tid och energi på politik. Som jag var inne på i ett tidigare inlägg har jag t.o.m. försökt förklara det för mig själv. Det är faktiskt obegripligt.

Det är inte lättare nu, efter ytterligare ett fullmäktigesammanträde under all kritik.

Efter min time-out är det inte med de allra lättaste stegen som jag tar mig till sammanträdena. Och efter april-mötet var jag helt övertygad om att det skulle vara det sista jag deltog i. Jag var fullkomligt rasande när jag kom hem ca 23.45 efter ett bedrövligt, osakligt och pinsamt sammanträde. Så rasande att jag i princip skällde ut min stackars sovande man…

 Jag säger inte – den här gången heller – att det enbart var våra politiska motståndare som betedde sig illa. Det är inte så. Det sades onödiga och osakliga saker från vårt håll också. Det är det som gör mig så förtvivlad.

Hur ska vi få människor att engagera sig? Ingen normalt funtad person med känslor kan ju bli lockad av de debatter som förs i vår kommuns högsta beslutande organ.

Min bror, tillika Folkpartiets gruppledare, har i ett blogginlägg funderat på varför det inte är fler kvinnor som ger sig in i debatten. Han nämner att kvinnor är mer självkritiska, medan männen har bättre självförtroende. Ja, kanske, men jag tycker ändå att det är fel sätt att gömma Sigtuna kommuns problem genom att dra in könsaspekten. Det handlar INTE om kön – inte den här gången heller. Det handlar om vett. Vett att inse när det är dags att lägga ner. Lägga ner och avsluta en osaklig diskussion som fladdrar långt utanför ämnet. Det verkar saknas i vår församling. Och ribban läggs av kommunens store ledare.

Återigen – om ”vanliga människor”  i vår kommun skulle lyssna på debatterna, ta del av nämndmötena eller t.ex. känna till hur de styrande nedvärderar medborgarförslag som nåt som man kan skjuta upp i flera år, skulle många fler vara bekymrade och besvikna.

Jag är det. Gång efter gång efter gång…

Öppet brev till fullmäktiges presidium i Sigtuna kommun

Vi, ledamöter i kommunfullmäktige, skriver till er i presidiet för att framföra våra synpunkter på det politiska klimatet i Sigtuna kommun och vår oro för hur detta påverkar Sigtuna kommuns framtid.

Det är vår absoluta övertygelse att alla förtroendevalda politiker strävar mot att skapa ett bättre samhälle. Ett oerhört stort engagemang och oändligt många timmars ideellt arbete ligger bakom de förtroendeuppdrag ledamöterna fått. För detta förtjänar de alla stor respekt.

Självklart har olika partier och enskilda ledamöter olika uppfattningar. Det är en förutsättning för en levande debatt. Partierna har också en viktig roll att kritiskt granska varandra. Vi välkomnar därför en spänstig och saklig debatt.

Partierna och demokratin bygger på människors engagemang. Vi har alla en stor utmaning att locka till oss duktiga företrädare. Det är dessa människor som ska ta det yttersta ansvaret i framtiden. Då krävs det att politiskt arbete är lustfyllt och givande.

Situationen i Sigtuna kommun skrämmer bort människor som gärna bidrar med sina åsikter, erfarenheter och kunskaper, men som inte vill bli hånade offentligt. Vi som arbetar med politik i kommunen ska också vara förebilder för hur olika synsätt och ståndpunkter kan samexistera.

Under lång tid har den politiska debatten i Sigtuna kommun förts med avsaknad av respekt för andra människors uppfattningar. Direkta hån framförs såväl i sammanträdesrummen som i den övriga politiska debatten. Förtroendet för det politiska systemet och de förtroendevalda sjunker hos de invånare som följer debatten.

Likaså begränsas demokratin genom att information och beslutsunderlag kommer sent och inte innehåller den information som krävs för ett övervägt och klokt beslut. Oppositionen hålls underinformerad och utanför frågor som ofta är långsiktiga och strategiska för kommunens utveckling.

Vi är alla människor och visst kan var och en göra övertramp. Det vi vill understryka är att det i Sigtuna kommun inte handlar om enskilda uttalanden. Tvärtom är problemet systematiskt. Vi misstänker faktiskt att tonen till och med är taktisk och planerad. Det står klart att den person som i särklass bidrar mest till den olyckliga situationen är kommunstyrelsens ordförande.

Kommunens främsta företrädare använder systematiskt härskarteknik. Osynliggörande genom att avstå från att svara på frågor eller genom att som politisk strategi själv utse oppositionens talespersoner, som är andra än de formellt valda. Han har uppenbara problem att skilja på sak och person.

Förlöjligande genom att uttala direkta hån eller hotfulla uppmaningar, såsom att utbrista att ledamöter ska sluta pladdra, skämmas eller veta hut. Konsekvent väljer han dessutom att medvetet missförstå istället för att söka minsta gemensamma nämnaren och breda lösningar.

Undanhållande av information sker systematiskt och uttänkt. Ärenden och handlingar läggs på sammanträdesborden så att det inte går att förbereda sig. Det har dessutom förekommit uttalanden där kommunstyrelsens ordförande meddelat att han medvetet hållit oppositionen underinformerad.

Situationen är inte ny. Kritiken har framförts med jämna mellanrum under flera år. I mars 2010 skrevs, på förslag från oppositionen, följande lydelse in i kommunfullmäktiges arbetsordning: ” Ledamöterna ska agera utifrån ett respektfullt förhållningssätt”. Vi anser inte att denna överenskommelse följs.

En rejäl förändring måste komma till stånd. I det sammanhanget har kommunfullmäktiges presidium en viktig roll. Vi vet att ett möte med partiernas gruppledare är planerat för att diskutera frågan. Det är bra men troligen inte tillräckligt. Redan idag har vi överenskommelser om hur vi ska agera politiskt. Som framgår av detta brev måste andra lösningar till.

Lyckas vi inte med detta leder det till ett antal negativa konsekvenser för demokratin och för Sigtuna kommun. Färre människor kommer att ställa upp som förtroendevalda, besluten kommer därmed bli sämre förankrade, mindre kreativa och kloka.

I praktiken styrs idag Sigtuna kommun av en person med all information och några personer som inte vågar ifrågasätta. Inom förvaltningen begränsas kreativiteten och utvecklingskraften av ett allt för auktoritärt ledarskap. Kritiskt tänkande ska uppmuntras men i Sigtuna kommun är det tvärtom. Medarbetare vågar inte ta initiativ av rädsla för konsekvenserna om man misslyckas. Denna vetskap finns troligen bara hos oppositionen. Det är till oss medarbetare vänder sig med sin frustration.

Alla förtroendevalda har ett ansvar för att demokratin ska leva. Vi som undertecknar detta brev är beredda att vara ödmjuka och ta vårt ansvar. Det är nu hög tid att majoriteten i Sigtuna kommun ser över sitt agerande. Särskilt viktigt är detta för kommunstyrelsens ordförande. Fullmäktiges presidium måste ta denna fråga på allvar. Situationen kan inte fortgå. Det är en avgörande fråga för vår fantastiska kommuns framtid.

Henrik Kelfve (M), Mats Weibull (M), Helle Nyman Ahlqvist (M), Adam Wretler (M), Louise Skeppare (M), Lars-Göran Sörqvist (M), Elias Saouk (M), Gunilla Holmgren (M), Hanne Luukkonen Konradsson (M), Sven-Ingvar Holmgren (M), Peter Kockum (M), Lars Lagerdahl (M), Carola Eriksson (M), Hendrik Nyman (Fp), Crister Mattsson (Fp), Dan Rosenholm (Fp), Lars Björling (SfS), Anders Haag (SfS), Gunnar Fahlgren (SfS), Michael Harvey (Kd), Kurt Pettersson (Kd).

 

 

För mer information:

Henrik Kelfve (M) tel. 073 – 360 71 70
Hendrik Nyman (Fp) tel. 070 – 559 87 14
Lars Björling (SfS) tel. 070 – 592 52 75
Michael Harvey (Kd) tel. 070 – 868 29 55

Robert Skölin, politisk sekreterare. tel. 073 – 327 74 40

Man blir glad av blad

Äntligen! Den senaste veckan har det varit alldeles, alldeles underbart!

Vitsipporna fullkomligt tar över skogarna, morgnarna är soliga, varma och fulla av fågelkvitter, kvällarna långa och ljusa. Humöret vänder och lägger sig på topp, knäna slutar värka och hyn får färg.

Jag ÄLSKAR våren! :-)

En av mina favoriter i barnboksvärlden – Mamma Mu – har sagt en massa kloka saker. En av de klokaste sakerna är att ”man blir glad av blad”.

Jag hade tänkt att i år struntar jag i att lägga en halv förmögenhet på blommor som jag ändå lyckas ha ihjäl på ett par dagar, men när solen kom och temperaturen steg, Plantagen förlängde öppettiderna och vi flyttade ut på altanen, gick det inte att hålla emot längre. Jag köpte hem lite växter och rafsade runt lite i trädgården – och vips! – så blev hela världen bättre och alla gladare!

”Knopparna knoppas och sipporna hoppas, man blir glad av blad”, säger Mamma Mu och Helle.

På en cykeltur med Matilda till den underbart vackra slottsparken vid Rosersbergs slott i söndags, fick Mamma Mu rätt ännu en gång – man kan tro att vitsippor är snö, snö på skaft…men OJ, va mycket bättre än snö!

Nu är jag nöjd.